Augusti2009.
I augusti började sommaren ta slut, folk återgick till arbetet efter semester, Simon flyttade till Stockholm och det kändes som att det goda började nå sitt slut. Men visst känns det väl så varje år och visst hände det fortfarande grejer. Jag och Simon var galet kära och jobbade stenhårt på oss trotts avståndet. Way out west kom med en helg fylld av musik, lycka och tequila, Empire of the sun pumpades fortfarande högt ur högtalarna och en vecka på strandvägen i Stockholm förgyllde månaden. Säsongsavslutning på peacock hamngatan varvades med gravsättning av pappa. Augusti var helt okej och gav ändå en fin avslutning på en fin sommar.



September2009.
September bjöd på skolstart och universitetskurs nummer två. Pedagogik och Didaktik. Jag var till en början lite skeptisk men det visade sig vara en perfekt kurs för mig och steget mot examinerad beteendevetare närmade sig. Jag satt mest när jag inte pluggade och reflekterade över den underbara sommaren som gått och den vintern som skulle komma. Mycket telefonsamtal med Simon blev det som också gick från att vara min sommarkatt till att bli älskling och pojkvän.Några timmar spenderades på tåg till och från Stockholm såklart. Jag använde några ensamma nätter till att göra ett fartfyllt bildspel av sommaren som gått. Jag åkte hem till Englad på bröllop och släktträff. Min fina vänner åkte med mig till kyrkogården i ösregnet och planterade blommor med hjälp av paraflax och händer och vi åkte till sommarstuga för tjejhelg.  Just det,  blev även fotad av stilpolisen Anthony på streetstyle46.se. Vilken händelse...haha.

April2009.
Tillbaka till verkligheten. Jag klarade min andra tenta. Jag fixade begravning, städade dödsbo, guidade engelska gäster runt göteborg, stöttade mina vänner med killproblem, gick i skolan, flyttade till en ny lägenhet. Levde vidare, jag vet inte hur men det gjorde jag. Jag fyllde år, pappa fyllde år, mamma fyllde år, tog emot allt mindre samtal och kände mig ensam med sorgen. Det blev tungt. Men vår-värme svepte sig över Göteborg och varje dag började åter igen att firas. Jag lärde känna nytt folk vilket förenklade allt en aning, allt som påminde mig om livet före april 2009 var inte att föredra. Mina vänner tog mig ner till smögen över en helg, en annan vän tog mig till varberg på camping en annan helg. Jag lärde mig att skratta lite. Jag började blogga mer frekvent vilket blev en slags terapi. Jag tatuerade mig i minne till pappa.

Maj2009.
Maj, härliga våren var kommen. Projektarbete i skolan och värmen var verkligen underbar. Varje dag solen sken kändes tyngden i hjärtat enklare. Det var som om solen var pappa med ett leende. Men faktum att han var död var fortfarande för jobbigt att tänka på. Jag kan nog inte minnas en enda dag den här månaden som inte spenderades med min nya bästa vän. Avenyn. Jag umgick allt mindre med mina gamla vänner, mer och mer med nya men ack so fina vänner som absolut var det jag behövde då. Några har jag kvar idag, andra stannade kvar där någonstans i maj månad. Men så är det. Och det har väl sin charm kan tyckas, att möta nya människor och att skiljas från människor när vägarna ter sig olika. Hur som, jag hade väldigt kul i maj och antingen slutade mornarna i soluppgången vid näckrosdammen eller med cigg och mat i fröken Fannies kök.


Juni2009.
Nu började sommaren på riktigt. En sommar med dem värsta förutsättningarna fick bli en sommar fri från arbete och måsten, jag bestämde mig för att leva. På riktigt. Det började med en resa hem till England, underbart. En vistelse på Liseberg och leka 14 igen, underbart. Massa gårdsfester och peacock hamngatan, underbart. Räkfrossa och skolavslutningar, underbart. En midsommarhelg i kämpersvik, underbart. Sommarkär, underbart. Sommaren började riktigt bra och jag kunde knappt tro att det var sant. Jag var lycklig. Lycklig för att jag kände. Något jag trodde var en försvunnen del av mig själv, en stor del av mig. Aleksandra som känner. Inte bara kärlek för en kille, utan för vänner, sommar, sol, klippor, mat, gräs, musik, skratt, kvällar. Allt. Dagarna spenderades på klipporna med helt underbara tjejer, kvällarna spenderades men underbara Simon.

Juli 2009.
Nu var jag och Simon fast i kärleksspelet med vetskapen om att det inte fanns någon återvändå. Förutom att jag skulle flytta till Aussie i Augusti och han skulle till Stockholm. Men det var ett annat mynt. Dagarna och kvällarna fortsatte spenderas i goda vänners lag och jag och Simon spenderade inte en natt utan varandra. Jävla midsommarJ Vi festade på Mathildas terass när Andreas fyllde 25, lekte lekar i långedrag när Johanna skulle lämna svea rike, åkte disco-taxi, fortsatte dansa under bar himmel på hamngatan och båtjäveln,  Lysekil och Timbuktu kallade för några utekvällar och nattbad, vi åkte och dagskrökade på golfkup med flaggor och printade tishor. Jag bestämde mig för att stanna i Göteborg och flytta fram aussie, Simon bestämde sig för att flytta till Stockholm. Attans.

December 2008.
I december förra året var då poweroflove tog sin skrivkramp på allvar och började blogga i ren protest mot soffanpowers alkoholblogg. Jag ville ha en kärleksblogg. Mer kärlek åt folket.  Att min pappa tidiagre det året fått cancer var en tragedi, men en tragedi kommer sällan ensam. Även mamma insjuknade runt denna tid i en allvarlig sjukdom, samtidigt som min pappa i december  friskförklarades från sin cancer. Julen spenderades med honom, syster och övrig familj i ett intimt firande och det var den bästa julen någonsin. Vi anade aldrig att detta skulle bli den sista. Gitarren och whiskeyn var framme och musik spelades fram in på småtimmarna. Pappa var i sitt esse.  Underbara jul 2008. Jag glömmer det aldrig. Här kommer en resume från året som gott. För att liksom avsluta en era.

Januari 2009.
Jag slutade jobba inom ”klädbranchen” (eller vad fan man nu ska kalla det) efter ett x antal år och valde att ta ledigt några veckor för att sedan ta upp studierna. Jag påbörjade min första universitetskurs socialpsykologi och insåg att det här med universitet funkade alldeles perfekt för mig. Jag fick även min första ”aha- upplevelse” sedan jag la 10 års dansande på hyllan och insåg att jag ville bli beteendevetare eller socionom. Det var en härlig känsla. I slutet av månaden tog jag och min dåvarande pojkvän en resa till Egypten för att sedan lägga både den ganska härliga veckan av välbehövd sol och bad samt vårt förhållande bakom oss.

Februari 2009.
Här påbörjades planer på att fly till Norge och fortsätta plugget där men även Australien kom på tal. Jag var fast besluten vid att planet skulle avgå senast vid sommarens slut men helst redan inom en månad. Under tiden flyttade jag hem till en vän (då mitt ex inte ville ha mig boende hos honom om jag inte ville vara ihop med honom, elakt va?haha) men detta blev kortvarigt. En kväll blir det bil i 300km/h till östra sjukhuset efter att jag blivit rejält hundbiten. Natten spenderas med att försöka sy ihop delar av något som ska föreställa en läpp. Traumatisk upplevelse minst sagt, det tog veckor innan jag ens kunde höra ordet hund utan att få illamående, rysningar och panikångest. Idag kan jag titta på dem, gärna på avstånd. Jag flyttar tillbaka till exet i väntan på lägenhetserbjudande och påbörjar atkinsdieten. (som för övrigt är ett skämt) Men spenderade mesta tiden hos
mina olika änglar.

Mars 2009.
Mars var en månad i förnekelse. Jag hade inte hört av min pappa på flera veckor och borde väl ha insett att något var fel men tänkte väl att han bara var för trött för att komma på våra vecko-möten på tisdagar efter skolan på dubliners med guiness och bakad potatis. Hur som helst försökte jag festa så mycket som möjligt och visst hade jag det kul. Jag och en vän som förlorat kontakten någon gång i december hittade tillbaka till varandra och det tackar jag gud för. Hon är min änglavakt. Och som jag kom att behöva henne senare den månaden. Jag klarade min första tenta, fina johanna fyllde år cilket självklart firades. Det var mycket att fira i mars. (jag försökte hitta mycket att fira)När jag inte festade den här månaden, kollade jag på film nätterna igenom. Allt för att tränga bort en känsla av oro och vinterångest. En dag i mitten av februari hade jag och ett gäng gamla tjejkompisar reunion och en helt underbar afton med vin, galenpanna, schlagerfestival, gayklubb och dans. Natten slutar i kaos och följande dagar spenderas på sjukhus. Pappa ligger inför döden och timmarna räknas i dagar och nätter på en stol bredvid en bädd med min fina pappa som fick ett underbart bemötande av sköterskor och läkare. Men det räckte inte. Den 21 mars tar pappa sitt sista andetag och lämnar det största tomrummet efter sig. Hur ska världen se ut nu? Hur ska vi klara oss utan dig? Vill jag ens vara kvar på en plats där du inte finns? Resten av månaden spenderades på landet i en dimma av samtal, vin, mat och sorg.

"But you gave me someone to love....."

Som många av er säkerligen känner till har jag dansat större delen av mitt liv. Så för att plåstra om såren som säkert har skapats genom min frånvaro här på bloggen tänkte jag visa upp mina dancing skills. Filmandet står Elsa för så om det ser lite konstigt ut så är det hennes fel. Enjoy.

.....Jennifers Body.

Den suger röv!! 1 timma och 42 minuter ren skit.

Vilken seeeeg fredag! Började med tidig studiecirkel, la ut en annons på blocket angående ett ledigt rum i vårt kollektiv och sedan dess har telefonen och dörrklockan ringt i ett. Jag har träffat idioter, idioter och lite mer idioter. Jag spyr. Sedan träffade jag personlig tränare som tyckte att jag var tjock och borde anlita henne för typ 3 miljoner kronor. No thanks, men tack nu vet jag att jag är fet och att det är dags att lägga i hårdhandskarna.... hmn. Jag varvar ner med lite kebab och idol, ett steg i fel riktning men imorgon bitti startar vi med massage och en simtur så what the heck. Ett fredagscitat tycker jag vi kör på det.

Ikväll är det dags. Då slår jag och tjejerna ihop oss för fika, godis och bio. Äntligen ska vi se andra filmen i twilight-sagan. Visserligen har vi läst böckerna innan men vad fan. Jag citerar Johanna; nu är det jag som kommer ligga "sjuk" de närmsta tre veckorna...haha. Ja ni kan ju lista ut resten själva. Regnet öser ner idag och hösten visar sitt sanna jag. Då fins det inte så mycket mer att göra än att plugga pedagogik och lyssna på riktigt bra mysmusik. Det tycker jag att ni också ska göra, här är min mys-spotify-lista. Ta upp en bok, värm en kopp te och vrid om mystermometern där hemma. Det är just vad hösten handlar om, att mysa till det.

Får bli en bild ur arkivet idag. Jag är för ofräsccch.

A good friend will come bail you out of jail, but a true friend will be sitting next to you saying..."Damn, that was fun!"

Hejs!

För trött för att tänka, defenitivt för trött för att skriva. Har haft en mysig helg med älsk. Återkommer imorgon. Då börjar helvettet. Tentaperiod.

Hehe....

Seminarium och fysträning på gymmet är avklarat. Känner av ett enormt flyt idag, härligt. Nu håller jag på och packar inför morgondagens take-off till Stockholm. Jag HATAR att packa för vad jag än packar ner så vet jag att när jag väl kommer till sthlm kommer jag vilja ha på mig allt annat än det jag har packat ner. Jag tror inte att jag är ensam om det problemet. Men jag kan verkligen aldrig veta vad jag kommer att vara sugen på, därför kan jag aldrig bestämma mig dagen innan exempelvis. Jag tror det beror på min skitzofrena klädsmak. Men nu ska jag fortsätta här innan det blir mörkt ute, då blir även mitt rum kolsvart eftersom taklampan har gått för sisodär 1384773 gången den här månaden och jag är för kort för att byta. Simon, kom hit?! Eller någon annan lång jävel. Väntar på "telefontid" med min läkare...?! Skulle dit klockan fyra men fick ett samtal om att Dr. Fredrik föredrar att ta dagens tid över telefon. Okeeeeeej.